Oj.


Jag blir tokig (jag är tokig). Mina vänner är inte sena i att bekräfta detta (du är sinnessjuk, Julia, min underbara).
Börjar inse att det nog inte finns en enda detalj i min omgivning nu som är som den ska.
Vår Schäfer svalde en strumpa till.
Och min mor ropar att hon ska äta en brödrost.
Julia tänker jag inte ens kommentera.

Hjälpe mig, någon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback