Amanda.

Är man fattig student (?)så är man. Det råder inga tvivel om den saken. Därför kan ett förslag om hemmagjorda julklappar låta väldigt passande. Billigt och kul, tänkte jag, som inte har så mycket för mig. Jag började att rannsaka mina praktiska färdigheter:

1. Syslöjd
Har jag hållit på med i mellanstadiet. Tyvärr var detta innan symaskinen och alldeles för länge sen. Tvivlar på att  ett virkat armband är en önskvärd julklapp.

2. Träslöjd
Detta valde jag i högstadiet, var min första tanke. Nio år av träslöjd kan ju inte gå helt spårlöst förbi. Då dök bilden av min träslöjdslärare upp, när han skrattade åt en misslyckad smörkniv. Kanske inte nåt inom detta området heller.

3. ?
Var man än letar efter tips på hemmagjorda julklappar kommer det bara upp tips på hur man göra fina julkort. Kommer verkligen inte på nåt mer.



Hur och vad gör man??

(Kanske är jag inte ensam om julstressen. Min kompis skulle göra en undersökning, i vilken hon behövde koffeintabletter. Hon gick till apoteket bara för att konstatera att de var slut. På alla apotek...)

Tillbaka i skåneland. Inte så illa som jag först trott, faktiskt.


Det enda som verkligen varit illa idag var tågresan. Att åka tåg i fyra timmar kan vara mysigt. Faktiskt. Men en mysig tågresa exluderar ett gäng fulla smålänningar.

"Viell dy hae en öööl elle?"

"Sssstackars daj, Bosse (som satt bredvid mig) har inte duschat på två daaar"

Schysst. Fint.

Jag måste verkligen försöka dölja mina brister. Eller bara inte vara så uppenbar. Att vara pensionär är inget att skryta med, och det blir inte bättre när man, med vilt uppspärrade ögon, stormar in på tetaern och säger: Såååg ni "Bonde söker fru igår"?
Att man sen lägger till: jaha, ja inte jag heller hjälper inte riktigt.

Hursomhelst så får jag lite hybris av spelandet (särskilt när de vill ta kort på mig efteråt), så det gör liksom inget.
Jag duger ändå.

 
Två sömnlösa nätter är två sömlösa nätter för mycket.

Dagens slutsatser:

1. Jag ska aldrig jobba i ett thaikök i högdalens industriområde.
2. Jag ska aldrig (mer) köpa mat i ett thaikök i högdalens industriområde.
3. Faktumet att största delen av Ältas bostäder är pastellfärgade bunkrar skrämmer mig.
4. (jag ska aldrig bo i en sån)
5. Jag är förvirring personifierat.
6. Jag kommer att dö i Trollbäckens Centrum (på ett övergångsställe).
7. Man bör bo i Tutviken.

Nu är det bestämt. har man en blogg så har man. Liksom. Så varje dag från och med nu bör ni, trogna läsare (Klara och Johan?), förvänta er ett sprillans nytt inlägg.

Just nu befinner jag mig i den stora staden (nej, inte Visby). Under min dag då jag, trots vädret, tagit mig till och från alldeles för många ställen har jag hört diverse roligheter.
Två tjejer i en busskö:

- Åh, min kusin har fått barn. Jääävligt söt ba. typ skitgullig.
- Ja, bebisar har ju så runda ansikten liksom. Har han också de, eller?
- Asså, inte VÄRSTA, men typ... ah, värsta.


För övrigt har jag insett att jag liksom tappat den halvstockholmare jag en gång varit. Kommer på mig själv med att fasa över varje "ny" situation därför att jag faktiskt inte kommer ihåg var man köper en remsa, och heter det remsa? och behöver jag det? och tänk om jag missar bussen...
Fast detta leder faktiskt till lite bra saker också. jag är fortfarande förundrad över att bussarna faktiskt går var tionde minut här. Nästan hela tiden....