Självmordsstatistik och suicida tanter
Norrland.
Jomenvisst är väl bara ordet i sig lite skrämmande? Vi testar igen: n o r r l a n d. Javisst.
Mygg, skog och norrlänningar. Inte överdrivet överraskande att det är här självmordsstatistiken är som högst. Och efter bara några timmar känner jag faktiskt redan att livslusten börjar rinna ur mig.
Lätt överdrift. Men dock.
Vad som annars kan få en att bli lite smådeppig är dagens tantgeneration. Då menar jag inte de som är som jag ( trots att det också kan göre en lite deppig), tanter i själen, utan de som faktiskt ä r 70+ (ja, de finns!).
Jag var, tillsammans med några släktingar, och gratulerade en annan släkting som fyllde något hemligt över de 70.
Vi i släkten (överentusiastiska och jättefint sjungande): ...ja, må hon leva, ja må hon leva uti hundrade ååååår!
Tant: Naj, vet ni vad! Det vill jag verkligen inte.
Lite senare på dagen försökte jag skoja om min låga ålder och brist på livserfarenhet, bara 17, hohoho.
Tant2: Vänta du tills du blir 20, sen går det bara utför.
Detta i kombination med norrland. Håll mig vid liv, kära läsare.